Skolmaten

Varje dag serveras över en miljon luncher i Sveriges största lunchmatsal, skolmatsalen. Det är unikt att vi i Sverige serverar kostnadsfri lunch till alla elever. Bara Finland har samma system, i alla andra länder där man serverar skolmat får eleverna betala för den.

Fria skolluncher infördes i Sverige 1946. Redan då visste man vad näringsrik mat gör för koncentrationen och inlärningsförmågan. Nu vet vi ännu mer om sambandet mellan kost och prestation. Elever som äter en bra lunch har lättare att följa med i skolarbetet.

Vad får skolmaten kosta?

Det är kommunerna som har ansvar för att avgiftsfria skolluncher serveras till och med grundskolan, det vill säga så länge skolplikt råder. Däremot sägs inget om vilka resurser kommunerna ska satsa på måltidsverksamheten, vilket ger stora skillnader i måltidsverksamheten mellan Sveriges i dag 290 kommuner. Under 2008 var snittkostnaden för skolmat 4890 kronor per elev, men över landet varierar det mellan drygt 3000 kronor till nära 9000 kronor per elev och år! Det skiljer också mycket i vad råvarorna för en lunchportion kostar, köken får göra inköp för mellan 4 -13 kronor per portion beroende på i vilken kommun man är (år 2007).

I skollagen står det skrivet att alla elever ska erbjudas kostnadsfri skollunch. Det är det enda som tidigare har nämnts om maten, men nu ska lagen skrivas om så att det också står att den ska vara näringsriktig. Sedan 2007 har vi haft riktlinjer för vad skolmaten ska innehålla och när och hur den ska serveras. I riktlinjerna som har tagits fram av Livsmedelsverket står också att skolan bör ha en hälsopolicy och tips hur man kan hjälpa eleverna att engagera sig i skolmatsfrågorna. Råden är frivilliga att följa och i en undersökning från december 2007 visade det sig att bara en knapp tredjedel av kommunerna följer råden helt.

Påverka skolmaten

Ett bra sätt att vara med och påverka vad som serveras i skolmatsalen är att starta ett matråd på skolan. I matrådet bör både elever, lärare och representanter från skolledningen och skolmåltidspersonalen ingå. Exempel på vad man kan arbeta med är trivselregler i matsalen, om någon speciell mat ska serveras vid högtider, mattider, vad som säljs i skolkafeterian, lyssna in vad skolans elever tycker om maten och matsalen samt provsmaka nya rätter.