Högtider

Svenska högtider är tidpunkter då familj och släkt samlas och umgås kring mat och traditioner avseende mat. Det klassiska smörgåsbordet är basen för vad som serveras, men varje högtid har sina speciella rätter som bara äts då. Många av rätterna och råvarorna vi använder har anor som kan spåras tillbaka till förhistorisk tid och beror av tillgång under den aktuella årstiden, medan andra vanor beror av kristendomens vanor, påbud och förbud. Nedan presenteras den vanligaste svenska högtidsmaten för tre av våra högtider, tillsammans med de traditioner som omgärdar denna. Gemensamt är det svenska smörgåsbordet som fungerar som bas, där ingår bland annat inlagd sill, kokt potatis och lax.

Påsk

Påsken, vilken firas under våren, innebär traditionellt ett slags smörgåsbord eller en buffé där ett flertal rätter ingår. Klassiska smörgåsbordsrätter som även äts under påsken är inlagd sill, knäckebröd samt finare hårdost. Fiskrätter som böckling och Janssons frestelse har också blivit allt vanligare på påskbordet. Traditionellt äter man påsklamm, vilket härstammar från det typiska offret av ett lamm som gjordes runt påsk. Lamm blev allt populärare på de svenska påskborden under 1900-talet, och kompletteras ofta med olika sorters lax, gravad, kallrökt, varmrökt samt givetvis ägg. Enligt vissa källor äts under påsken 6 miljoner ägg i timmen i Sverige. Äggätandet kommer från att vildfåglarna lägger ägg i samband med fastan och har alltså varit enkelt att få tag på. Nuförtiden är hönsägg de vanligaste äggen, men chokladägg, skumägg och pappägg fyllda med godis går att se på vart och vartannat påskbord.

Traditionellt dricks det även nubbe, porter och öl till påskmaten. När man införde alkoholförbud 1922 blev must ett populärt alternativ till de alkoholhaltiga dryckerna och numera är en eller två flaskor påskmust närmast standard på de flesta påskbord.

Midsommar

Midsommarmenyn är även den baserad på det klassiska smörgåsbordet, även om den har fler lättare rätter, och fler rätter som äts kalla. Klassiker är inlagd sill av olika sorter, exempelvis senapssill, rödlökssill och matjessill (socker, kanel, kryddpeppar och nejlika) vilka gärna äts tillsammans med knäckebröd. Till sillen serveras typiskt färskpotatis med dill, gräddfil och finhackad gräslök. Vid midsommar äts det ofta även köttbullar och prinskorv, och det är alltmer vanligt är att man äter något grillat till detta. På många svenska midsommarbord står även smörgåstårta, en svensk festlig specialitet, som i princip är en korsning mellan en stor tårta och en smörgås. Som efterrätt serveras gräddtårta med jordgubbar eller helt enkelt bara jordgubbar med vispgrädde.

Midsommar är förmodligen den helg då alkoholkonsumtionen är högst och mest varierad, förutom öl, cider eller vin till maten dricks det vanligen ett stort antal nubbar. Generellt sett är det kryddat eller okryddat brännvin som dricks till midsommar. Kryddningen som används är oftast kummin, anis, fänkål eller dillfrö men även mer exotiska smaker som citrus, svarta vinbär och mandarin tycks sälja bra. Den personliga smaken bör få råda om vilken sorts ädla droppar man väljer men några av de vanligaste märkena är olika sorters Absolut, Akvavit eller Bäska Droppar.

Jul

Under julen kombineras produkterna från den traditionella julslakten av gris med klassiskt svenskt smörgåsbord och delikatesser speciella för vinterhalvåret. Den tyngre maten som serveras under jul innehåller väldigt lite färska grönsaker eller färska rotsaker, men desto mer inlagda, konserverade och tunga kött- och fiskrätter. Förberedelserna för julmaten börjar egentligen runt den nionde december då man traditionellt ska lägga lutfisken i blöt. Lutfisk är resultatet av att torkad fisk, idag oftast långa eller sej, läggs i en vattenlösning bestående av soda och släckt kalk ett antal dagar. Lutfisk är högtidsmat och serveras till jul tillsammans med kokt potatis och någon slags sås, i Sverige ofta bechamel.

Runt lucia slaktades vanligen grisen från vilken man får julbordets huvudrätt, julskinkan, men även inlagda grisfötter har varit ett vanligt inslag på många julbord runtom i Sverige. Även prinskorv och dopp i grytan kommer från julgrisen. Andra kötträtter är köttbullarna, revbensspjällen samt olika syltor. Utöver dessa finns fiskrätterna, Janssons frestelse, olika sorters lax och inlagd sill. Vanligen äter man vörtbröd till julmaten, ofta med julskinka och senap på. Som efterrätt bjuds det vanligen på ris a la Malta, risgrynsgröt på grädde med apelsinbitar i. Till maten hör även allt julgodis, mycket av det hemlagat som knäck, ischoklad, pepparkakor och marsipangrisar.